Tips & Råd
Att ha djur innebär mycket ansvar och omsorg. Det är inte alltid lätt som djurägare att veta när hunden/katten behöver avmaskas eller vaccineras. Dessutom finns det många olika åkommor som kan drabba hunden/katten. Vissa är vanligare än andra, och vissa kan man försöka behandla själv hemma. Ibland har man också lite frågor i förebyggande syfte.
Tryck på rubrikerna för att läsa mer
Det finns många olika preparat att välja bland till avmaskning. De olika medlen angriper olika sorters maskar, räcker till olika många behandlingar och skiljer sig åt i pris. Konsultera med er veterinär eller på apoteket vilket preparat er hund/katt behöver.
Avmaskning Katt
Symtom på att katten har mask är att den äter mycket, tappar i vikt, har glanslös päls, visar blinkhinnor eller att man ser mask. Unga katter får lättare mask än äldre djur och kan behöva avmaskas var tredje månad.Kattens vanligaste typ av inälvsmask är spolmask och bandmask.
För kattungar är den vanligaste smittvägen de första dagarna via modersmjölken. Den vuxna katten smittas oftast genom att äta infekterade smågnagare. Beroende på vilket preparat man väljer kan avmaskning ske före 21:a levnadsdagen sedan med intervall upp till och med att katten är 12 veckor. Innekatter bör avmaskas ett par gånger till första levnadsåret och därefter vid symtom. Utekatter bör avmaskas med preparat som tar både spolmask & bandmask.
För katter som är svåra att ge tabletter finns Profender, ett spot-on preparat som man applicerar på nackskinnet. Profender är receptbelagt, vid beställning av recept ring oss på nummer 0372-839 00.
Avmaskning Hund
Spolmask är den vanligaste förekommande inälvsparasiten hos hund.
Små valpar kan smittas via modern och bör avmaskas för spolmask med jämna intervaller första året. Jakthundar och hundar som äter möss eller annat rått kött kan behöva avmaskas med preparat som tar bandmask någon gång per år eller vid symtom.
För hundar som reser utomlands gäller speciella preparat och regler.
Läs mer hos Jordbruksverket.
I mitten av februari påträffades rävens dvärgbandmask i Sverige för första gången, och har påträffats vid fler tillfällen sedan dess. Hundar blir inte sjuka av dvärgbandmasken, men däremot kan vi människor bli det.
Diarreér och kräkningar kan bero på många olika orsaker. Det kan vara akut gastroenterit (maginfluensa), foderallergi, främmande kropp (hunden har ätit något som fastnat i magsäck eller tarm), magkatarr m.m.
Kontakta alltid veterinär för rådgivning.
Huggormen är den enda giftorm som lever vilt i Skandinavien. Huggormen är vanligtvis grå, eller grå-brun med svart zick- zack mönster längs med ryggen. Ormar trivs i högt gräs, under husgrunder, i öppna komposter, i lövhögar och liknande platser. Alla svenska ormar är fridlysta. Har ni en orm på tomten får ni förflytta den en kilometer bort.
Ett ormbett är smärtsamt och hunden skriker vanligtvis till rätt så högt. Hundar blir oftast bitna i någon av tassarna eller i nosen. Inom en halvtimme svullnar det upp markant, och hunden kan bli allmänpåverkad och i vissa fall chockad. Har er hund blivit biten, håll den så still som möjligt, gärna bära den om den inte är för stor. Är den för stor för att bära kan det vara bra att låta den vila lite innan ni rör på er. Detta för att förhindra att giftet sprider sig i kroppen. Men man ska inte binda av blodcirkulationen, suga ut giftet eller kyla bettet.
Katter blir oftast inte lika påverkade av ormbett som hundar blir. Men om er katt har blivit ormbiten och börjar bli allmänpåverkad så kontakta veterinär.
Ormbett kan vara livshotande, så viktigt att tänka på är att alltid kontakta eller ta er till närmsta veterinär vid ormbett!
Katter är väldigt fertila och kan få flera kullar på ett år. P-piller är ett alternativ till oönskad dräktighet under en kortare period, t ex till en honkatt ni vid ett senare tillfälle skulle vilja ha en kull efter. P-piller är receptbelagd, kontakta oss på 0372- 839 00 vid beställning av recept.
P-piller har dock vissa biverkningar. En katt som står på p-piller under flera år löper 80% större risk att drabbas av juvertumör. 80% av dessa tumörer är elakartade. Tumörerna har en benägenhet att sprida sig och återkommer ofta även efter operation. P-piller ska inte heller ges till dräktiga katter eller till katter med diabetes, sjukdomar i slidan, livmodern, levern eller bukspottskörteln.
Om man inte önskar kattungar efter sin katt rekommenderar vi att man tar bort livmoder och äggstockarna genom en kastrering. Ingreppet är enkelt och katten återhämtar sig snabbt.
Vaccination är ett enkelt och relativt billigt sätt att förebygga sjukdom hos er hund/katt. I Sverige har vi ett bra vaccinationsprogram vilket leder till ett bättre djurskydd och minskad spridning av allvarliga sjukdomar. Med de öppna gränser vi har i dag i Europa är det extra viktigt att vaccinera sitt djur för att undvika smittspridning till människor av rabies.
Risker av biverkningar av vaccinationer är små i jämförelse med sjukdomarna de kan få.
Vi hjälper till med att påminna er om återvaccination genom att skicka ut påminnelse via sms, det är därför viktigt att ni uppger korrekt mobilnummer vid besök eller tidsbokning.
Vaccination Hund
Hundar vaccineras mot valpsjuka, hepatit, parvoviruset och kennelhosta med följande vaccinationsprogram:
- Nobivac DHP eller DHPPi vid 7- 8 veckors ålder
- Nobivac DHP eller DHPPi efter 12 veckors ålder (ej tidigare)
- Nobivac DHP eller DHPPi vid 1 års ålder
Därefter vaccinerar man mot valpsjuka, hepatit och parvo var 3:e år. Kennelhosta vaccinerar man mot en gång per år om hunden utsätts för ökad smittorisk; vid utställningar, på hundpensionat eller på hunddagis. Det finns 2 st olika vaccin att använda mot kennelhostan; Nobivac Pi eller Nobivac KC.
Vaccination Katt
Katter vaccineras mot kattpest och kattsnuva med följande vaccinationsprogram:
- Purevax RCP vid 7- 8 veckors ålder
- Purevax RCP vid 12 veckors ålder
- Purevax RCP vid 1 års ålder
Därefter vaccinerar man mot kattpest var 3:e år. Kattsnuva vaccinerar man mot en gång per om katten utsätts för ökad smittorisk; utekatt, vid utställningar eller på kattpensionat.
Vaccination mot rabies
Djur som reser utomlands måste vara vaccinerade mot rabies, id-märkta och inneha ett giltigt EU-pass utfärdat av veterinär.
Djuret ska vara id-märkt med ISO chip för att slippa ta med egen scanner. Observera att djur med läslig tatuering som är gjord före 3 juli 2011 och har ett pass eller veterinärintyg för införsel där datumet för tatueringen framgår, behöver dock inte märkas om.
Grundvaccination av rabies görs i enlighet med tillverkarens rekommendationer. Åldern för grundvaccinationen och hur ofta djuret måste revaccineras kan variera mellan olika vacciner. I Sverige finns inga vacciner som kan användas innan djuret blivit tre månader. Efter grundvaccination måste du vänta 21 dagar innan du kan resa med djuret.
Om grundvaccinationen består av två sprutor med 3-4 veckors mellanrum, så kan du resa först 21 dagar efter den andra vaccinationen.
Vi hjälper er med att skicka ut påminnelse efter de första två grundvaccinationerna, men det är viktigt att tänka på att det är Ni djurägare som bär på huvudansvaret att vaccinationsprogrammet följs.
På Jordbruksverkets hemsida finns mer information om de länder ni ska resa till.
Att sätta en hund i en bil en varm sommardag kan bli en dödsfälla för hunden. Några små springor luft räcker inte till när solen är för stark. Med en utomhustemperatur på 24 grader kan temperaturen i en bil stående i solljus under endast 20 minuter öka till 48 grader. Tänk alltid efter före ni åker någonstans om ni verkligen behöver ha med er hunden i bilen? Även om ni ställer bilen i skuggan kan det bli väldigt varmt, och dessutom förflyttar sig solen snabbt.
Hundar reglerar inte sin kroppsvärme som vi gör, istället för att svettas måste de andas ut varm luft, hässjning. Med utandningsluften förlorar hunden vätska.
Trubbnosiga raser, raser med tjock päls, äldre hundar, överviktiga hundar och som står på medicin som höjer ämnesomsättningen är mer känsliga för värme, och drabbas fortare av värmeslag. Värmeslag kan snabbt bli ett livshotande tillstånd.
Tecken på värmeslag är hässjning, stirrighet, orolig, vinglighet, svimmning, lungödem, kräkningar, diarré, kramper, medvetslöshet. Kyl ner hunden genom att sätta den i skugga, kyl ner med kallt vatten, vira in tassarna i blöta handdukar. Kontakta veterinär!
Om ni ser en hund, annat djur eller kanske ett barn, som mår dåligt i en instängd bil kontakta alltid polisen. Anser man att läget börjar bli akut se till att ha ett vittne som också kan bekräfta att djuret eller barnet är i fara. Då kan man handla i nöd (Brottsbalken 24:4) och slå sönder bilrutan, öppna dörren och få ut djuret eller barnet så snabbt som möjligt.